Surrealism

Det första surreala som jag upplevde igår var de tomma gatorna i Helsingfors. Som om det vore dagen efter en neutronbomb. Vädret var super, men det solgalna folket satt inomhus och tittade på ishockey. Spooky. Illusionen gick i skärvor när det från en pub kom någon utspringande och ropade med full volym att “Finland leder!”. Fint fint.

Det andra surreala var då filmen Blueberry. En positivare överraskning än vad jag hade väntat mig. Egentligen hade jag väl väntat mig skit. Men filmen visade sig vara trevligt icke-amerikansk. Och på överraskande många ställen lyckades filmen se ut som serie i äkta Moebius stil. (Okej, jag har, som sagt, inte läst blueberry, men nog andra Moebius serier).

Lite störde den breda amerikanskan med fransk brytning, och visst var den ju innehållsfattig, men den var fin att se på, trots att datoranimationen flippade redigt ut på slutet. Det var värt fem euro, men inte mer än så.