Som när jag var barn

På det glada sjuttiotalet hade jag en trevlig leksak. Den hette Swing-o-graph, stod på metallben, hade några plastdelar och var orange till färgen. Hela greijen var att man placerade ett A4-ark på en platta, skuffade fart åt den och lade ner en arm med en tuschpenna på det gungande pappret. När gungandet slutat hade man ett vackert mönster på pappret. Det kändes magiskt, men i grund och botten var det inget annat än enkelt fysik och en tuschpenna. Som barn är man så lättlurad, vilket ju var bra då. Via Killinki hittade jag denna länk till ett javaprogram som gör motsvarande mönster. Überc00l. Vackert: enkelt men ändå simpelt. Instant art.