One bad apple can spoil them all

Nej attan! På riktigt, hur dum får man vara? Jag hade redan tappat morgonens spindeltext och yrat till de seanste entryna i skrubu. Full? Örh… jag? Rairai… Nä… nå lite… nå kanske lite mera. Ja, erkänner. Lession learned. Twiika inte med tekniska helheter i fyllan. Det burkar leda till problem. Min räddning var att jag hade sprindelberättelsen i en RSS-läsare varifrån jag kunde kopiera den ganska så enkelt tillbaka dit den hörde. Utan RSS skulle allt bara ha försvunnit. Och månne det inte skulle ha varit en sjusatanshelvete att fixa kommentarerna på plats igen. Men ingen hade kommenterat. Wheeee! Happy happy joy joy. Go’natt.

Good night, it seems it won’t be the last goodbye
How strange we see the hours fly, the voices slowly fade away

The Flower Kings

Uppdatering (nio och en halv timme senare): Om någon undrar vad som hände (texten är inte riktigt klar och beskrivande, märker jag), så lyckades jag alltså i natt publicera texten om A Perfect Circle så att spindelberättelsen försvann helt. Noggrannare detaljer förbliva opublicerade.