Majblomman, revisited

Att Majblomman härstammar från Sverige är väl ingen stor överraskning, från folkhemmet har vi ju lånat Lucia också, men att blomman snart fyller hundra år var något jag inte visste.

Det hela började med att fru Beda Hallberg (1869 – 1945) kom på att samla in pengar för bekämpning av tuberkulos genom att sälja små pappersblommor för 10 öre styck. När blomman först såg dagens ljus 1907 blev den en direkt succé: 139000 blommor såldes. Fram till år 2000 har det sålts 509 miljoner majblommor.

Förutom de nordiska länderna, introducerades Majblomman också i ett flertal andra länder t.ex. Belgien (Rose de la Reine), Schweiz (Edelweiss), Storbritannien (Alexandra-rosen) och USA (The Swedish May-flower). Efter att turberkulosen ansågs vara utrotad, försvann även Majblomman, men inte från Sverige, Norge, Finland och Estland.

Ett år efter sin premiär i Sverige var Majblomman redan i Finland tack vare banktjänstemannen Greta Klärich. Från 1908 framåt var det föreningen Mjölkdroppen som samlade in pengar för rådgivningsverksamhet med hjälp av blomman. Folkhälsan tog över Mjölkdroppens fond på 1970-talet och har sedan dess i samarbete med Mannerheims Barnskyddsförbund använt inkomsterna för barnverksamhet, så som sim- och livräddningsundervisning.

Majblomman.se finns bl.a. ett samlarforum och där kan man också kolla hur blommorna sett ut längs åren (min lilla samling på studentmössan är majblommor från 1988, 1995-2005). På Folkhälsan.fi finns det länkar som, utan varning, för till pps-filer. Fult, mycket fult.

Länkar (förutom de som redan nämnts):
Svenska folkskolans vänner, Leksands kommun, Kungsbackaforum.

2 thoughts on “Majblomman, revisited

  1. Bra artikel, men ett litet sakfel:
    Enligt Alexandra Rose Day i London finns det igen koppling mellan Alexandra-rosen och Majblomman.
    De har en helt annan förklaring till hur deras blomma uppstod. (vilket jag starkt betvivlar att den stämmer)

  2. Kan vara att jag har fel. Fick informationen via någon källa jag såhär fyra år senare inte mera kommer ihåg.

Comments are closed.