Spolar lite tillbaka

Kaffe. Ett stop kaffe tack.

Av dumt huvud får huvudet lida, tänker jag. Noll värktabletter i skåpet betyder noll möjlighet att ta kål på kopparslagaren och hans vänner. Hur kommer det sig att jag aldrig kommer ihåg att proviantera?

Vaknar som ett vrak.

Somnar som en gris.

Vägen hem var mycket lång vinglig och gick via Operagrillen. Mmmmm…. pyttipanna i den ljusa natten.

Helsingfors

Efter bara ett stop tycker jag det är dags att gå. Står en stund utanför Juttutupa och funderar vilken väg jag skall gå. Väljer rätt, väljer den kortare vägen. Det kunde ha gått fel också. Det var helt klart att allt inte var helt klart. I huvudet.

Diskussioner om kläder och hur de designas åt den mytomspunna genomsnittsmänniskan. Ingen gör idrottskläder åt ickeidrottare som skulle vilja börja idrotta. Varför är kläder för korta människor högt uppe på hyllan när kläderna för långa är längst ner? Vardagsanvändbarhet och dålig design. Intressant.

Lamporna blinkar, dags att gå. Till nästa ställe.

Egi visade bilder från tältkonserten. Jag avundas nog henne lite. Jag har sett Kent en gång live. Det var en bra konsert. Det var sju år sedan. Det skulle vara kiva juttu att se dem live igen.

Kanske det var bra att Toveri inte var så fullspäckat med bloggare. Jag hann utbyta ord med några jag sett på tidigare träffar, men inte hunnit tala med från t.ex. TiraMisu&EG och my typo.

En hel del ansikten jag kände igen. Men också några, för mig, nya nyllen, så som Tristan och Dyro. Både Karri och Pörrö har sin bilder på nätet: bekanta nunor, men nya bekantskaper. Hej på er! Det var roligt att råkas.

Inte fullt så många typer på bloggträffen som det brukar vara. Kanske det var sommarvädret. Kanske det var Kent. Vem vet. Turisti skrev en sjöförklaring.

Först på plats. Shrike dyker upp strax efter mig och Janne anländer lite efter 19. En efter en ramlar det in mera bloggare.

Femnolltvå: från dörr till dörr, nästan.

Hade tänkt mig något helt annat, men det blev bloggträff i stället. Inte ett helt dåligt alternativ.

10 thoughts on “Spolar lite tillbaka

  1. Tack tack. Jag hade mycket trevligt också. Och det hände igen: jag lär mig ett nytt svenskt ord varje gång jag läser Skrubu. Jag visste ju till ordet “nuna” men “nylle” måste jag söka i ordboken. Både betyder samma sak förstås.

  2. Kommentoinpa nyt vielä kuitenkin suomeksi kun ajatus ei ruotsiksi käänny – leikitään vaikka ettei ubuntussa ole ruotsalaista ooota tai jotain. Olen inhonnut ja vihannut ruotsin kieltä paljolti koska olin niin ankea siinä koulussa. Kaiken sen jälkeen blogisi on ollut mulle virkistävä ja ihana matka ruotsinkielen nyansseihin. Toisaalta minusta on myös jännää se kolmiodraama mikä rakentuu kuviesi ja kahden erilaisen kielen sisältämiin sävyihin. Jännä kun sitten saa vielä neljännen ulottuvuuden ihmisen liveolemuksesta. Hämmentävän tuttua ja vierasta. Netti on kumma mesta.

  3. Ei tartte ruotsiksi kommentoida, saa kirjoittaa vapaasti haluamallaan kielellä, niin että saa viestinsä oikealla tavalla esille. Jos pysyttelee jossain kolmesta kotimaisessa niin sitten minäkin ymmärrän ;)

    Kivoja sanoja: virkistävä, ihana, jännä. Mukavaa kuulla ettei ruotsin kieli saa sulkemaan selainta. Itse en ole koskaan ajatellut skrubua kolmiodraamaana. Korkeintaan kaksoisdraamana, mutta niinpä on oma suhteeni ruotsiin hiukan toinen.

    Blogit on jännä juttu.

  4. Täytyypä kyllä kehaista että Skrubu on yksi niitä harvoja paikkoja jotka saavat meikäläisen kaltaisen paatuneen ruotsinkielenvihaajan pitämään olematonta kielitaitoaan yllä.

    Aikamoinen saavutus, propseja.

  5. Åj, så många nya ord för den gamla synen! Vad kunde det heta på norskan då? Skäggyta? Näsställning? Öga-öga-näsa-munn?

  6. Norskan skall jag inte säga någonting om. De har säkert en hel del olika ord för ansikte där också. En uppsättning på Bokmål en annan på Nynorsk.

  7. Det var bara på skoj, si du. Jag känner inte till norskan heller. Jag vet bara några ord. Banan: guleböj. Höghus: hytte på hytte på hytte. Basker: yllefrisbee. Men om det är korrekt, eller klokt, att yttra de här orden framför våra kära grannar, det vet jag inte. Knappast, tror jag.

  8. Det är nog kanske inte helt kosher. Men när man tänker på hur mycket finnvitsar norrmännen har, så kanske det vore rätt att pina dem med falsk norska.

Comments are closed.