skrubu

Min lilla videomusiklista från det vad YouTube har att erbjuda skapade lite funderingar bland bekanta över både kaffe och öl. Hur länge kan YouTube erbjuda alla dessa fantastiska snuttar man inte hittar annorstädes? Det undrar även andra. Inte minst representanter av musik- och filmbranschen, som man kan läsa i artiklar som t.ex. Industry Uneasy With YouTube Craze och Showbiz unsure if YouTube a friend or foe.

Själv tycker jag det är fint, så fint så jag har varit där igen.

• AC/DC: Highway to Hell och For Those About To Rock
• Animals: House of the Rising Sun
• The Beatles: Help! och Strawberry Fields Forever
• Boomtown Rats: I Dont Like Mondays
• David Bowie - The Heart’s Filthy Lesson, This Is Not America och Jump They Say
• Eric Clapton live with Jimmy Page, The Rolling Stones & Dire Straits: Layla
• Deep Purple: Perfect Strangers och Hush
• Dire Straits: Romeo and Juliet
• Thomas Dolby: Europa And The Pirate Twins
• Iron Maiden: Run to the Hills och Number of the Beast
• Jean Michel Jarre: Magnetic Fields 2, Equinoxe 4 och Oxygene 13
• Ben E King: Stand by Me
• Led Zeppelin: Black Dog och Over The Hills and Far Away
• Lynyrd Skynyrd: Freebird
• Men At Work: Down Under
• O.M.D.: Enola Gay
• Ryuichi Sakamoto: Merry Christmas Mr.Lawrence
• The Smashing Pumpkins: 1979 och Tonight, Tonight
• The Who: Pinball Wizard
• Weird Al Yankovic: Star Wars - American Pie Parody

Det gäller väl att njuta så länge musikvideorna finns att tillgå.