Psykopatmåsarna 2006

Jag skrev om de demoniska terroristmåsarna för ett par år sedan (Skrik och skrän, Urbana kalkoner och Demoniska kalkonernas återkomst). Det är äggläggningstider igen. Naturen påminde om sin existens igår på väg från jobbet: De arga urbana kalkonerna har återvänt. Förbannade natur.

Jag jobbar nära ett skeppsvarv och det har varit ganska tyst där en längre tid. Och det betyder ju att måsarna trivs på området. Lägger ägg än hit, än dit, och så ska det vaktas och beskyddas. Allt som rör sig är ett hot som bör attackeras: flyga lågt och skita på. Speciellt jävligt är det när ungarna kläckts men kan inte ännu flyga, då är mamma- och pappamås totalt psykopatiska och mordlystna. Dessutom vet man aldrig varifrån de kommer på en, eftersom den lilla grå fjäderbollen kan ha sprungit vart som helst.

Nå, i fjol var det ganska lugnt på måsfronten eftersom det fanns lite liv på varvet. I år är det även mer aktivitet på båtbyggeriet och måsarna lägger ju inte ägg där det finns liv och ståhej. Skönt för oss som inte har vingar. Skulle man ju tro.

Det visar sig att ett nygift par har bestämt sig att lägga ägg precis fast vid busshållplatsen. Jag menar, kamåån hej! Moronicos! Ett ställe där det garanterat finns folk varje vardagseftermiddag minst tre gånger i timmen. Där sitter den ena och ruvar medan den andra har det onda öga vänt mot oss trötta donare. Båda skriker illavarslande. Kusligt.

Som tur finns det ett stängsel mellan oss och herrskapet mås. Kanske psykopatmåsarna fattar att vi inte kan flyga över stängslet och röva deras ägg. Eller så har de bara inte ännu fått i döda allt som rör sig -växeln. Men väntas nu… ett stängsel?

Just det ja. Nu är det ju så att stängslet är rest för att hålla oss borta från byggplatsen. Innanför inhägnaden byggs landets dyraste lägenheter, Eirastranden. Måsarna har reserverat åt sig en plats på det snobbiga området. Sitter där och hånar oss, vanliga dödliga, från miljonärernas sida av staketet.

Men miljonärerna är ju inte där ännu. Det som finns färdigt av Eirastranden är en illaluktande grop, lite plankor och gjuten betong som inte ens är en våning hög. Det är ju en byggplats. Och vid närmare inspektering visar det sig att måsparet psykopat har lagt ägg på en hög av byggnadsställningar. Inte ett helt klokt val med tanke på familjens säkerhet.

Det tar nog inte lång tid innan ifrågavarande måsar blir vräkta från sitt olyckligt valda hemviste. Och då blir det troligen äggröra av avkomman. Sorgligt på ett sätt, men jag måste medge att personligen sörjer jag inte. Måsar finns det för många av. Om avkomman av ett måspar blir ostekt omelett, är det bara en lättnad.

Livet är grymt. Grymt grymt, sa måsen.